En studiecirkel ser inte mycket ut för världen. Några människor, ett bord, kaffe, papper, kanske en gitarr som borde ha stämts redan förra veckan. Men i mötet mellan kurskatalogen och statsbidragsportalen syns en större svensk förskjutning: folkbildningens fria löfte har allt oftare behövt översättas till samhällsnytta, kontrollbarhet och leverans. Det börjar med något så milt…
När folkbildningens uppdrag börjar försvaras med räckvidd, plattformar och användarbeteenden försvinner medborgaren lätt in i uppmärksamhetsekonomins dashboard. Vad händer med en demokratisk infrastruktur som måste bevisa sin demokratiska nytta med marknadens mätmetoder? Om man vill förstå samtidens public service ska man inte börja i studion utan framför den administrativa bildskärmen. Där lyser dashboarden med ett…